Säkra personförflyttningar - en guide för stöd
Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket har tillsammans med arbetsmarknadens parter, satsat på temat ”Arbete med människor – säkra personförflyttningar”.
Arbetet har utmynnat i en forskningsbaserad guide "Säkra personförflyttningar", som ger förutsättningarna för säkra personförflyttningar genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Guiden vänder sig till chefer på alla nivåer, skyddsombud samt medarbetare för att förbättra arbetsmiljön och skapa säkra personförflyttningar för både utförare och vårdtagare inom:
- hälso- och sjukvård
- tandvård
- omsorg inom offentlig och privat regi – hemsjukvård, hemtjänst, personlig assistans och ambulansvård.
Det praktiska arbetet i guiden är indelat i fem steg och syftar till att skapa förutsättningar för säkra personförflyttningar genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Om det redan finns strukturer i det systematiska arbetsmiljöarbetet, en samverkansgrupp, etablerade rutiner och kontinuerliga träffar, så kan arbetet med säkra personförflyttningar bli en del av en satsning för att utveckla det arbetet. Det är viktigt att chefen på ett tydligt sätt visar att säkerhet i arbetet är en prioriterad verksamhetsfråga.
- Formulera syfte och mål för arbetet med att skapa säkra personförflyttningar
- Tydliggör och fördela roller
- Involvera skyddsombudet
- Förankra arbetet på lednings-/organisationsnivå
- Förankra arbetet hos medarbetare på arbetsplatsnivå
- Identifiera vilka rutiner som finns i det systematiska arbetsmiljöarbetet
- Ta fram en plan för kommunikation
Beskrivningen av verksamheten är en central del av arbetet. Den lägger en grund för och skapar förutsättningar för att planera det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Börja med att inventera vad som redan är gjort genom att ta del av tidigare genomförda arbetsmiljökartläggning och arbetsmiljöåtgärder. Statistik vad gäller sjukfrånvaro och tillbud-/arbetsskadeanmälningar ger också viktig information om verksamheten.
Det finns flera olika metoder för att kartlägga arbetsmiljön, både frågeformulär och intervjuer kan användas. En av dessa är Strukturerad multidisciplinär arbetsmiljökartläggning (SMAK-metoden). Du kan läsa mer om SMAK i bilaga 2 (sid 65).
I guiden finns också ett frågeformulär med specifika frågor gällande personförflyttningar. Du kan läsa mer i bilaga 3 (sid.67).
- Beskriv verksamheten
- Inventera frekvens och typ av personförflyttningar
- Inventera befintliga rutiner för personförflyttningar
- Kartlägg kompetensförsörjningsplaner med avseende på förflyttningskunskap
- Kartlägg vilka medarbetare arbetar med personförflyttningar
- Inventera vilka rutiner som finns för att rapportera skador
- Kartlägg förekomsten av tillbud och skador
- Kartlägg hälsofrämjande insatser
Läs mer …(sid 28-31 i guiden)
Alla delar i arbetsmiljön ska beaktas, såväl den fysiska som den organisatoriska och sociala delen. Att undersöka och riskbedöma arbetet ska ske kontinuerligt och vara en naturlig del av arbetet. Det är också viktigt att följa upp. Forskning visar att belastningsskador är en av de vanligaste arbetsskadorna inom vården och många sker vid personförflyttningar. Risksituationer finns även i samband behandlings- och omvårdnadssituationer, vid hantering av material och varor, transport av rullstolar och sängar.
Tungt arbete, ensidiga arbetsrörelser, påfrestande arbetsställningar, hög arbetsbelastning och psykosociala faktorer till exempel tidspress och begränsat handlingsutrymme, är förvärrande faktorer som ofta förekommer inom vård och omsorg.
Varje situation där personförflyttningar genomförs ska riskbedömas, för att arbetsgivare och medarbetare gemensamt ska kunna bedöma de belastningsergonomiska förhållanden som råder i den aktuella situationen. Vid personförflyttningar behöver också säkerheten för vårdtagaren säkerställas.
En säker vård- och arbetsmiljö utgår från den lagstiftning som finns för patientsäkerhet och för en säker arbetsmiljö.
Med riskbedömning menas att identifiera och analysera risker samt bedöma hur allvarliga de är, vilket också blir en hjälp för att prioritera. En riskbedömning ska göras i samverkan och dokumenteras skriftligt.
För att nå målet; säker och skonsam förflyttning för både personal och vårdtagare, behöver riskbedömning ske på flera nivåer; organisationsnivå, enhetsnivå, gruppnivå samt vid varje personförflyttning.
Vid riskbedömning med fokus på personförflyttningar (på enhets-/gruppnivå) är dessa sju aspekter viktiga att beakta vid genomförande.
- Vårdtagarens funktionsförmåga
- Vårdtagarens egenskaper
- Arbetsutrustning
- Omgivning
- Organisation
- Kompetens - kunskap och färdigheter
- Samverkan
Medarbetarnivå
Identifiera och bedöm riskerna vid varje förflyttningssituation. Ta stöd av fem punkter:
- Kommunicera med vårdtagaren
- Ta reda på vad vårdtagaren kan göra själv
- Välj säkert arbetssätt
- Ta dig tillräckligt med tid
- Säkerställ att du har utrymme
Riskbedömningsmetoder
TilThermometer är ett verktyg för värdering av riskfylld fysisk belastning för vårdpersonal och bedömning av mobilitet och hjälpmedel.
TilThermometer, tilthermometer.com
Välj svensk version.
Åtgärderna behöver vara en mix av hälsofrämjande, förebyggande och efterhjälpande åtgärder och beröra flera nivåer i verksamheten. Åtgärder väljs utifrån det syfte ni har formulerat och er riskbedömning.
När ni har gått igenom processtegen ovan har ni kommit en bra bit på vägen mot säkra personförflyttningar, även om ni inte har hunnit genomföra alla planerade åtgärder. I det här steget redigerar och uppdaterar ni handlingsplanen från steg 3 och 4.