Verksamhetsbeskrivning för verksamhetsområde Äldreboende

Ett äldreboende är en boendeform för äldre som behöver tillsyn, service och omvårdnad av personal, dygnet runt. De boende får individuellt stöd utifrån sina specifika behov, inklusive hälso- och sjukvårdsinsatser.

Verksamhetsområdet Äldreboende driver 20 boenden för äldre. Dessa finns lokaliserade både centralt och ute på landsbygden. Vissa boenden är större (drygt 100 boende) och andra mindre (runt 20 boende).

Verksamheten leds av en verksamhetschef och ett 30-tal enhetschefer som tillsammans med cirka 1000 omvårdnadspersonal ger stöd och omvårdnad till drygt 1000 boende.

Syftet med verksamhetsbeskrivningen är att ge en övergripande helhetsbild av verksamhetsområdet Äldreboende och hur verksamheten arbetar. I dokumentet hänvisas det till gällande riktlinjer och rutiner för den som vill ha mer information kring någon del.

I 4 kap 1§ i Socialtjänstlagen beskrivs rätten till bostad i särskilt boende i de fall den enskilde har behov av en sådan insats. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Det är viktigt att notera att det är den enskildes bostad och hem även om bostaden ingår i ett särskilt boende.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 18§ (HSL) har kommunen ansvaret för hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå i ett särskilt boende. Det innebär att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bland annat ansvarar för att identifiera de personer som riskerar hälsoproblem och som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser.

Äldreomsorgens värdegrund (5 kap § SoL

” Arbetet inom äldreomsorgen ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.”

Med detta menas bland annat att den som arbetar inom äldreomsorgen bör värna och respektera var och ens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

I Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrund i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2012:3) framgår att vården och omsorgen bör bidra till att den enskilde känner trygghet och meningsfullhet. Insatserna ska vara av god kvalitet och äldre personer ska få ett gott bemötande. Verksamheten ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

Verksamhetsområdets värdegrund

Respektfullt bemötande och allas lika värde

Personalen ska bemöta vård- och omsorgstagarna och deras närstående vänligt och korrekt samt med respekt för den enskilds rätt till självbestämmande och integritet.

God tillgänglighet

Den enskilde samt deras närstående ska få både muntlig och skriftlig information om verksamheten. Det ska tydligt framgå på vilket sätt personen kan komma i kontakt med personalen samt var man kan lämna synpunkter och klagomål.

Rättssäkerhet

Vård- och omsorgstagarna ska få sina behov tillgodosedda med god kvalitet, säkerhet och trygghet. Dokumentationen ska göras i form av genomförandeplan och löpande journalanteckningar i SoL och HSL.

Delaktighet och inflytande

Varje vård och omsorgstagare ska ha två kontaktmän. Kontaktmannen ska tillsammans med vård- och omsorgstagaren upprätta en genomförandeplan där det framgår var, när, vem och hur hjälpinsatserna ska utföras.

För mer om värdegrund se Värdigt liv och välbefinnande

Särskilt boende för äldre (fortsättningsvis kallat äldreboende)

Är ofta uppdelade i enheter specialiserade för den som har somatiska besvär (fysiska åkommor på grund av ålder eller sjukdom) eller för den som har någon form av demenssjukdom. Här ges tillsyn, service och omvårdnad dygnet runt.

Korttidsvård

Korttidsvård utgör en viktig stödinsats för personer som bor i ordinärt boende. Med korttidsvård avses en kortare tids vistelse på korttidsenhet, vanligen 1–2 veckor, men i särskilda fall kan tiden vara längre. Korttidsvård kan vara aktuell under tiden då en utredning pågår av den enskildes individuella omvårdnadsbehov, för att kunna bedöma fortsatta insatser för personer som bor i ordinärt boende. Korttidsvård kan även beviljas för personer som tillfälligt är i behov av mer omfattande insatser för mobilisering för att sedan återgå till den ordinära bostaden eller för den som på grund av omfattande omvårdnadsbehov beviljats särskilt boende, men som i väntan på sådant inte bedöms kunna få sitt omvårdnadsbehov tillgodosett i den ordinära bostaden. Beslutet ska alltid utgå från individensbehov och fattats av biståndshandläggare. Beslut om korttidsvård skall vara tidsbegränsat.

Växelvård

Den som vårdas av närstående, som bor i gemensamt hushåll, och som är i behov av avlösning kan beviljas växelvård. Växelvård innebär att den som behöver vård växlar mellan att bo hemma och på någon av kommunens korttidsplatser. Växelvård beviljas vanligtvis för perioder om 1–2 veckor, men kan även vara längre utifrån en individuell bedömning. Syftet är att den anhörige får avlastning och möjlighet till återhämtning. Beslutet fattats av biståndshandläggare

Servicehus – biståndsbedömt trygghetsboende

Ytterligare ett boendealternativ är service eller trygghetsboende, vilket inte beskrivs i detta dokument då denna boendeform räknas som ordinärt boende med hemtjänstinsatser och därmed hör till verksamhetsområde Hemtjänst.

• Daglig omsorg i form av individanpassat stöd med tex hygien, påklädning, stöd med kommunikation, förflyttning och stöd i matsituationer.
• Hälso- och sjukvård utifrån vårdplan och delegerade arbetsuppgifter från legitimerad personal.
• Erbjudande och möjlighet att delta i olika aktiviteter antingen enskilt eller i grupp.
• Stöd i kontakt med anhöriga.

Det innebär att personalen ska stödja och hjälpa till med det som den enskilde har svårt att klara själv och låta denne göra det den kan och vill göra själv.

Allt med utgångspunkt i vad som står i genomförande- och vårdplanen.

För mer information se: Rutin – insatsdefinitioner

Ansökan och beslut

Ansökan om plats på äldreboende görs till Kommunens myndighetskontor. Efter utredning får den enskilde antingen ett bifall (ja) eller ett avslag (nej), på ansökan.

Vid ett bifall (ja) kommer en Boendesamordnare erbjuda den enskilde en ledig boendeplats.

Då den enskilde tackat ja till ett erbjudande om plats på äldreboende skickas beslutet via verksamhetssystemet till enhetschefen på aktuellt boendet för verkställande.

Verkställighet

Enhetschef verkställer i verksamhetssystemet, utser kontaktman och påbörjar planering inför inflytt tillsammans med företrädare för den enskilde, kontaktman samt legitimerad personal.

För mer information se:
Process Äldreboende
Rutin för in- och utflyttning SÄBO, äldreboende och servicehus
Broschyr Välkommen till Äldreboende
Checklista- ”Välkommen till Äldreboende xx”,

På ett äldreboende arbetar flera olika yrkesroller. En enhetschef har huvudansvaret för verksamheten och omvårdnadspersonal bestående av specialist undersköterskor, undersköterskor och vårdbiträden ansvarar för den dagliga omvårdnaden och servicen.

Legitimerad personal såsom sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för den medicinska omvårdanden, där vissa hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av omvårdnadspersonal med delegering att utföra dessa arbetsuppgifter. Boendet får även regelbundna läkarbesök.

Personalresurserna inom äldreboenden är baserade på nyckeltalen 0,65–0,68 per boendeplats exklusive nattpersonal. Bemanningskravet justeras i schemat utifrån behovet, och varje boendeenhet använder sina personalresurser under året.

Ledning

Beroende på boendets storlek kan det finnas en eller flera enhetschefer som ansvarar för driften av boendet. Vidare finns en verksamhetschef som har ett övergripande ansvar för hela verksamhetsområdet. Verksamheten har ett antal stödfunktioner med uppdrag att bland annat kvalitetsutveckla och följa upp verksamheten, samt att ge professionellt stöd i personalfrågor och ekonomi. Sammantaget arbetar enhetschefer, verksamhetschef och stödfunktioner tillsammans för att skapa en bra och trygg miljö för de boende och personalen.

Inom verksamhetsområde Äldreboende finns en organisation med ombudsroller och handledare. Det är omvårdnadspersonal som tagit på sig uppdrag att ansvara för ett specifikt ämnesområde. I rollen som ombud/handledare ingår att informera medarbetare och handleda medarbetare och driva utvecklingen inom sitt ämnesområde på arbetsplatsen.

För varje ombuds och handledarroll finns en uppdragsbeskrivning som beskriver vad rollen innebär, denna ska signeras av den som tar på sig uppdraget. För de flesta ombuds - handledarroller finns även en samordnarfunktion, vilket innebär att en person övergripande planerar, samordnar och fortlöpande utbildar samtliga ombud för en viss roll inom hela verksamhetsområdet.

Varje vård och omsorgstagare ska ha två kontaktmän. Huvudsyftet med rollen är att vara länken mellan vård och omsorgstagaren, medarbetare, närstående och samhället i stort. Den enskilde ska känna att omsorgen bygger på individuell omtanke samt veta vem denne och dess närstående kan vända sig till vid frågor.

Kontaktmannen ska bidra till att stödet runt den enskilde utformas och anpassas tillsammans med den enskilde utifrån dennes behov och önskemål, i syfte att stärka dennes förmågor att självständighet.

För mer information se:
Uppdragsbeskrivning -Ditt ansvar som kontaktman

En annan viktig del för att tillförsäkra skäliga levnadsvillkor är att erbjuda våra äldre en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

Boendet ska erbjuda minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar och minst en organiserad aktivitet per dag under helgen.

Gemensamma aktiviteter schemaläggs och kommande aktiviteter synliggörs på till exempel planeringstavla eller trottoarpratare.

Vård- och omsorgstagare som vill, ska få stöd att komma ut för en stunds utevistelse minst två gånger i veckan. De vård- och omsorgstagare som så önskar ska ges möjlighet att var delaktig i kök och vid dukning.

En aktivitetspärm finns på varje boende med förslag och idéer på olika aktiviteter.

Det finns en samordnade aktivitetshandledare och på varje boende finns också en eller flera aktivitetshandledare - en ombudsroll.

För mer information se:
Aktivitetsplan
Uppdragsbeskrivning – Aktivitetshandledare inom Äldreboende

Boendet bjuder två gånger per år in representanter för boendets vård och omsorgstagare, intresseorganisationer, kyrkan, ombud, Mat & Måltider och fastighetsägare till boenderåd för att lyfta aktuella frågor.

Boendet bjuder två gånger per år in anhöriga/företrädare till anhörigträff för att informera, återkoppla, ta in synpunkter och skapa goda relationer med anhöriga.

För mer information se: Riktlinjer för boende och anhörigråd.

Boendet har även möjlighet att anlita volontärer eller underhållning från olika intresseorganisationer som verksamhetsområdet samverkar med. Samordnande aktivitetshandledare samordnar de volontärer och intresseorganisationer det finns avtal med.

En viktig del av vård och omsorg är måltiderna och att säkerställa att den enskilde får i sig tillräckligt med energi och näring, för att bevara hälsa och funktionsförmåga, förebygga sjukdomar, fallolyckor, trycksår och depression och för att medicinsk behandling ska ge bästa effekt.

På varje boende finns en eller flera måltidsambassadörer - en ombudsroll.

För mer information se:
Måltidskonceptet med tillhörande bilagor
Uppdragsbeskrivning- Måltidsambassadör inom Äldreboende

Socialtjänstlagen ställer krav på att genomförande av beslut ska dokumenteras.

På varje arbetsplats ska det finnas en lokal handlingsplan för dokumentation. Ansvarig för denna är enhetschef och dokumentationshandledare - en ombudsroll.

Det innebär att då en ny vård och omsorgstagare flyttar in upprättar utsedd kontaktman tillsammans med den enskilde och om den enskilde så vill företrädare en levnadsberättelse som ligger till grund för en genomförandeplan. I genomförandeplanen ska det framgå vad, hur, när och vem hjälpinsatserna ska utföras samt hur den enskilde varit delaktig i upprättandet av planen. Genomförandeplanen följs upp och revideras vid förändringar eller minst två gånger per år.

Därefter dokumenterar all omsorgspersonal löpande händelser av vikt och sådant som avviker positivt eller negativt från genomförandeplanen i journal.

För utbildningsinsatser i social dokumentation och internkontroll av efterlevnad av riktlinjer för dokumentation ansvarar samordnande dokumentationsutvecklare.

Det finns även en vårdplan som beskriver vilka hälso- och sjukvårdsinsatser den enskilde behöver. Händelser av vikt kring hälsotillstånd dokumenteras som HSL anteckningar.

För mer information se:
Riktlinje för social dokumentation
Uppdragsbeskrivning Dokumentationshandledare
Rapporteringsanvisning HSL (Personal webb)

Rehabiliterande förhållningssätt

Ett rehabiliterande förhållningssätt innebär att personal ska finnas med som stöd i de den dagliga omsorgen och aktiviteterna, uppmuntra den äldre att fortsätta vara så aktiv denne kan i vardagen. Vid för mycket hjälp kan konsekvensen bli att den äldre förlorar sina funktioner och färdigheter.

Personcentrerad vård- och omsorg

Personcentrerad vård- och omsorg innebär att personalen utgår från individens behov och har fokus med utgångspunkt i dennes bästa. Det är människan som är viktigast inte diagnosen. Syftet är att personen ska uppleva sin tillvaro som meningsfull. Eftersom människor är olika behöver insatserna anpassas och utföras efter varje persons specifika situation och behov.

Vardagsrehabilitering

Vardagsrehabilitering handlar om att tillvarata personens egna resurser och möjligheter till att vara aktiv i vardagen.

Stjärnmärkt

Stjärnmärkt är ett utbildningspaket som all personal som arbetar på demensavdelning löpande utbildas i. Metoden är framtagen av svenskt demenscentrum och består av fyra utbildningssteg. Syftet är att ge personalen kunskap och verktyg för att kunna utveckla det personcentrerade arbetet på arbetsplatsen med stort fokus på bemötande frågor.

Det finns idag fyra anställda metodutvecklare som är utbildade stjärnmärkningsinstruktörer och som har i uppdrag att utbilda samtlig personal på demensavdelning.

Verksamheten har som långsiktigt mål att det ska finnas en specialist demens undersköterska på varje demensavdelning.

KASAM - en känsla av sammanhang

Personalen försöker i sitt arbete att skapa:

Begriplighet

Handlar om att uppleva det som sker begripligt det vill säga sammanhängande, strukturerat och förväntat i stället för oordnat, kaotiskt oh slumpmässigt.

Hanterbarhet

Handlar om att kunna att man har egna resurser och tillgång till andra behövda resurser för att möta de krav man ställs inför i livet. Att inte känna sig som ett offer för omständigheterna.

Meningsfullhet

Står för att man känner att livet är meningsfullt och värt att lägga energi på för att delta i.

För att kvalitetssäkra introduktionen har verksamhetsområdet en gemensam introduktionschecklista för introduktion av ny enhetschef och en för introduktion av ny omsorgspersonal. Det finns också en förvaltningsövergripande kompetensplattform för fortsatt vidareutbildning efter introduktionen. Verksamhetsområdet har en egen kompetensförsörjningsplan som är en del av förvaltningens kompetensförsörjningsplan.

För mer information se:
Chefsintroduktion checklista äldreomsorg
Checklista inskolning särskilt boende formulär
Chefens checklista formulär

All personal omfattas av sekretess och tystnadsplikt. Sekretessen inom socialtjänst gäller för uppgift om vård och omsorgstagarnas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon hen närstående lider men. All personal skriver på ett sekretessbevis i samband med anställning.

På äldreboende finns flera olika mötesformer (Färdiga agendor finns)

• APT- arbetsplatsträff där verksamhetsnära frågor diskuteras för att det dagliga arbetet ska fungera så bra som möjligt. Här ingår även arbetsmiljöfrågor.
• Team och omvårdnadsträffar där vård och omsorgstagarnas behov följs upp och där de olika yrkesrollerna och ombuden delger information och kunskap till övriga.
• Vårdplanering eller SIP kring den enskildes behov av stöd från flera aktörer.
• Planeringsdag
• Övriga möten utifrån behov

Tvärprofessionella team

Personalen arbetar i tvärprofessionella team kring vård och omsorgstagarna. Ett team består av enhetschef, omsorgspersonal och legitimerad personal. Till teamet räknas även biståndshandläggare och den läkare som är knyten till boendet, dessa bjuds in efter behov.

Det tvärprofessionella teamet arbetar tillsammans för att vård och omsorgstagaren ska få den bästa omsorgen och omvårdnaden.

Syftet med att arbeta i tvärprofessionella team

• att vård- och omsorgstagaren får rätt insatser utifrån ett helhetsbehov
• att det sker ett lärande kring vård- och omsorgstagaren utifrån allas roller
• att tillsammans systematiskt använda, registrera och följa upp i de nationella kvalitetsregistren* , BPSD, Senior Alert och Palliativa registret i arbetet kring den enskilde. På Demensavdelningar registrerar man även i SveDem.
  

*)
BPSD= beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
Senior Alert= används för att förebygga inom fem riskområden; fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion
Palliativa registret= god vård i livets slut
SveDem = ett webbaserat kvalitetsregister med syfte att förbättra demensvården i Sverige.

För mer information se:
Rutin för tvärprofessionella team

På boendet finns förutom enhetschef och omvårdnadspersonal även sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeuter. Dessa ansvarar för den medicinska omvårdnaden. Vissa sjukvårdande insatser kan dock delegeras till omsorgspersonal, tex medicingivning.

Samtliga rutiner rörande hälso- och sjukvårdsinsatser finns på kommunens personalwebb.

• HOS Personalwebb, Sundsvalls kommun

Den enskilde betalar en månadshyra till hyresvärden samt en vård och omsorgsavgift till kommunen. En avgift för maten tas också ut. Personliga hygienartiklar ingår ej. Hyresavgift startar från det datum man tackat ja till erbjuden lägenhet och vård omsorgsavgiften från den dag man flyttar in. Den enskilde eller dennes företrädare ansvarar för den enskildes ekonomi.

För mer se: Rutin för hantering av boendes handkassa på äldreboende inom Äldreomsorg

Ledsagning och personliga inköp

Ledsagning vid läkarbesök eller shopping samt personliga inköp av till exempelvis hygienprodukter och kläder sköts i första hand av den enskildes företrädare men finns inte den möjligheten ska personal ge stöd med detta.

Verksamhetens kvalitetssystem ska uppfylla de krav som anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet, enligt Socialtjänstlagen.

Vad är en god kvalitet i äldreomsorgen?

För god kvalitet i vård och omsorg är det viktigt att utgå från individens specifika behov och förutsättningar. All verksamhet ska vara kunskapsbaserad, individanpassad, säker, tillgänglig och jämlik.

Verksamheten använder kommunens gemensamma digitala verksamhetssystem för verksamhetsplanering.
Innehållande: kommunens, förvaltningens, verksamhetsområdets och enhetens:

• Mål
• Indikatorer
• Aktiviteter
• Uppföljning i form av del- och årsrapportering

samt

• Processer
• Egenkontroller
• Kvalitetsrapport

Detta underlättar planering och uppföljning på samtliga nivåer.

God kvalitet innebär även att det ska finnas den personal som behövs, personal ska ha den utbildning och erfarenhet som krävs för varje specifik arbetsuppgift. Det ska finnas en kunnig och kompetent ledning som ansvarar för att verksamheten arbetar efter gällande lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner samt politiska mål.

Verksamheten deltar årligen i Socialstyrelsens nationella enhets- och brukarundersökningar. Resultatet möjliggör jämförelser med tidigare år, andra enheter, kommuner och riket i sin helhet. Resultatet återkopplas både på verksamhetsnivå och enhetsnivå och används i förbättringsarbetet.

Risker, fel och brister

Alla som arbetar inom socialtjänsten har enligt lag krav på sig att rapportera fel och brister för att verksamheten ska kunna rätta till fel och förhindra att det händer igen. Det gör vi genom att rapportera:

• Avvikelser
• Missförhållanden enligt Lex Sarah och Lex Maria
• Tillbud och arbetsskador

Det finns både digitala system och pappersblanketter att rapportera i.

För mer information se:
Rutin för avvikelsehantering enligt socialtjänstlagen(SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Rutin Lex Sarah (SoL)
Personalwebben för Lex Maria (HSL)

Klagomål och synpunkter

Det är viktigt att verksamheten får in eventuella klagomål och synpunkter från boende och anhöriga/närstående för att hela tiden kunna utvecklas och bli bättre på att ge service till de vi finns till för.

På Sundsvall.se finns en e-tjänst för den som vill lämna klagomål eller synpunkter på vård och omsorg.

De insatser som verkställs ska bygga på frivillighet och innebär att man aldrig får vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Verksamheten ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet och utformas utifrån individuella behov och förutsättningar.

Genomförandeplanerna är ett viktigt verktyg för att stärka den enskildes självbestämmande och integritet. Med frihetsberövande avses alla fall då någon faktiskt är förhindrad att förflytta sig utanför ett rum eller annat relativt starkt begränsat område.

En skyddsåtgärd sker med syfte att skydda, stödja, hjälpa eller aktivera denne. Eventuella skyddsåtgärden ska alltid föregås av en tvärprofessionell teambedömning, samt inhämtat samtycke från vård- och omsorgstagaren.

För mer information se:
Riktlinje - Skyddsåtgärder inom vård och omsorg
Rutin skyddsåtgärder

Även när man är äldre är relationer och närstående viktiga. De närstående representerar som regel kontinuitet och trygghet på ett sätt som personal sällan eller aldrig kan göra.

Närstående har ofta funnits nära den äldre under större delen av dennes livstid och kan den enskildes historia. Det är därför av stor vikt att personalen har en god relation och samverkan med närstående/företrädare och stöttar den enskilde i kontakten med dessa.

Varje boende har ett eget Instagramkonto där information om olika aktiviteter och saker som händer på boendet publiceras så att närstående och företrädare kan ta del av det.

För att förenkla, nyttja personalresurserna på bästa sätt och främja självständighet hos våra vård och omsorgstagare utvecklar verksamheten kontinuerligt sina metoder och arbetssätt allteftersom den digitala utvecklingen ger nya möjligheter.

Några exempel på digitalt stöd som används i vården och omsorgen på äldreboende är trygghetslarm och fallsensorer.

Värdigt liv

Insatser av god kvalitet

Av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen framgår det:

• att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet,
• att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet och
• att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras.

Privatliv och integritet

Av 1 kap. 1 § tredje stycket socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.

• Personalen värnar om att den äldre personen får leva sitt liv i enlighet med sin personlighet och identitet.
• Personalen respekterar att den äldre personens bostad är dennes hem.
• Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen själv får bestämma om den kroppsliga omsorgen, tex. av- och påklädning och toalettbesök.
• Personalen visar diskretion i omsorgssituationer

Självbestämmande, delaktighet och individanpassning

I 1 kap. 1 §, 3 kap. 5 § och 5 kap. 5 § socialtjänstlagen finns det bestämmelser om självbestämmande och delaktighet.

• Personalen ger den äldre personen stöd i att upprätthålla sitt oberoende, t.ex. genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt.
• Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att den äldre personen kan påverka såväl innehållet i beslut om bistånd som hur insatserna genomförs.
• Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål.
• Personalen har ett förhållningssätt som inbjuder den äldre personen att föra fram sina åsikter och önskemål.
• Kommunikationen med den äldre personen anpassas till hans eller hennes förutsättningar och behov.
• Samtal förs på ett språk som den äldre personen förstår och särskild hänsyn tas till betydelsen av att få uttrycka sig på sitt modersmål.
• Personalen samarbetar med närstående när den äldre personen så önskar.

Gott bemötande

• Personalen är lyhörd och empatisk i mötet med den äldre personen.
• Arbetet organiseras så att personalen får tillräcklig tid att lyssna till och samtala med den äldre personen
• Personalen beaktar att den äldre personen befinner sig i en beroendeställning verkar för att bemötandet upplevs som respektfullt.
  
  

Välbefinnande

Trygghet

Av 5 kap. 4 § andra stycket socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden.

• Personalen arbetar på ett sätt som skapar förtroende och trygghet.
• Personalen värnar om att insatser genomförs på de tider och på det sätt som personalen och den äldre personen har kommit överens om.
• Personalen informerar den äldre personen inför förändringar, tex. om när och hur en insats ska genomföras.
• Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer kontinuitet i insatserna, tex. genom att ta hänsyn till den äldre personens önskemål om vem som återkommande ska hjälpa till med den personliga omvårdnaden.
• Personalen uppmärksammar sådant som skapar oro eller ovisshet hos den äldre personen och kommer överens med honom eller henne om vad som ska göras för att han eller hon ska känna sig trygg.
• Personalen arbetar på ett sätt som säkerställer att de insatser som ges är lättillgängliga och att det är enkelt för den äldre personen att komma i kontakt med ansvarig personal.

Meningsfull tillvaro

Av 5 kap. 4 § andra stycket socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

• Personalen beaktar den äldre personens behov av socialt innehåll i insatserna.
• Personalen skapar förutsättningar för den äldre personen att uppleva en meningsfull tillvaro, alltifrån möjligheten att utöva någon fysisk aktivitet till att han eller hon kan leva enligt sin kultur, livsåskådning och tro.
• Personalen bidrar till att stärka den äldre personens självkänsla och tilltro till den egna förmågan.