Plats för lek - utvecklingsplan för lekmiljöer

Syfte

Utvecklingsplanen bygger på den tidigare genomförda utredningen och ska vara ett hjälpmedel i arbetet med att skapa och förvalta hållbara, varierade och värdefulla lekmiljöer, på lång sikt. Lekmiljöerna ska vara rättvist fördelade inom kommunen och kunna skötas till en god nivå.

Resultat från tidigare utredning och inventering

Lekplatsplanen baseras på en utredning av de 82 befintliga lekmiljöerna som genomfördes våren 2023.

Utredningen visade att:

• 54 lekplatser är i så pass dåligt skick att de behöver omfattande renovering inom en snar framtid,
• 14 lekplatser bedömds vara i bra skick och behöver endast mindre investering för utveckling,
• 14 lekplatser är i mycket bra skick och är bara är i behov av underhåll.

Lekplatsernas placering, i förhållande till närområdets struktur och i jämförelse med andra områden, sågs också över och möjliga platser för nyetablering av lekmiljöer pekades ut med utgångspunkt i grönytestrategin.

Specifikt studerades:

• lekplatsens storlek till yta och innehåll
• riktvärden för högsta avstånd från bostad och riktvärde för täthet.

Sammantaget presenterades ett behov av totalt antal lekplatser och ungefärlig placering. Behovet av antal lekplatser bedömdes vara 84 stycken, vilket utgör planens utgångsläge.

Målsättningar i arbetet med utvecklingsplanen

• För att säkerställa en långsiktigt rättvis fördelning av lekmiljöer, genomfördes en bredare analys som gick utanför grönytestrategin och berörde fler faktorer, exempelvis befolkningsstatistik och behovsanalys. En utökad inventering har också genomförts på vissa platser.
  
• Riktlinjer för innehåll och utformning av lekmiljöer har tagits fram. Utredningen beskriver att lekplatserna i Sundsvall kommun behöver ses över för att få ett mer modernt och hållbart användningsområde och att det finns en efterfrågan på nya och mer varierade funktioner, fler hållbara material och mer information.
  
• De förutsättningar som finns tydliggörs. Det finns regelverk och riktlinjer vi behöver förhålla oss till, planerade åtgärder måste stå i paritet med tillgängliga resurser och ställningstaganden har gjorts i frågor om exempelvis markägande.
  
• Slutligen har en åtgärdsplan som tydliggör hur arbetet ska bedrivas framåt tagits fram. Den innefattar principer för prioritering av åtgärder och tydliggör vilka resurser som behövs för att kunna uppnå satta mål.

Det finns mycket evidensbaserad forskning kring utformning av barns lekmiljöer och vad som ger upphov till höga lekvärden. Moviums analysverktyg för värdering och utveckling av lekplatskvalitet (ALM)1 är kanske det som främst används i en svensk kontext för att beskriva värdefulla egenskaper i lekmiljöer på allmän plats. Där är egenskaperna indelade enligt följande:

• Platsens kvaliteter och påverkbarhet – innefattar att lekplatsen har en varierad topografi, ett högt innehåll av lekbar vegetation, till exempel lekbuskage eller klätterträd, samt att det finns tillgång till löst material såsom kottar, grenar eller träklossar.
• Inkludering – hur lekplatsen är integrerad i landskapet, till exempel att befintlig topografi används vid placering av lekredskap samt att tillräckligt med vegetation skuggar. Tillgänglighetaspekten kommer också in här, till exempel att hänsyn tas till olika funktionsvariationer och genusperspektiv, samt att det finns tillräckliga faciliteter såsom sittplatser, bord eller grillplats.
• Möjlighet till omvärldsförståelse – innefattar att lekplatsen och vad som finns att göra där förändras med årstiderna och vid olika väderlek, att det finns ett flertal ekosystemtjänster representerade samt att lekplatsen har ett innehåll av naturliga, giftfria material och kan till exempel ha platsbyggda inslag eller hög använding av återvunnet material.
  
• Karaktär – att lekplatsen erbjuder utrymme för rörelse i många riktningar och rörelsefylld lek, att det finns en varierad rumslighet med olika typer av platser att vara på samt att en variation av lekmiljöer finns på och mellan olika lekplatser och ger utmaningar för olika åldrar.

Traditionellt har fokus länge legat på fasta lekredskap för motorisk lek, som tydligt visar vad du ska leka och var - gunga på gungan, rutscha i kanan. Lekmiljöernas syfte är istället att försöka inkludera fler olika typer av lek och att skapa miljöer där barn har möjlighet att utforska och använda alla sina sinnen.

I utvecklingsplanen fastställer vi ett ungefärligt antal lekmiljöer som både ska kunna täcka de behov som finns i rimlig utsträckning samt kunna underhållas på lång sikt. Målet är att dessa ska placeras där behovet är som störst och att fördelningen över kommunen är jämlik. De olika faktorer som presenteras nedan ligger till grund för åtgärdsplanen.

Behov av anlagda lekmiljöer

Det finns flera kriterier som styr behovet av anlagda lekmiljöer i ett område. Några av dessa är;

• Antal barn som bor i området
• Trafikmängd
• Möjlighet för barn att röra sig fritt i närmiljön
• Tillgång till naturmark.
  

Detta grundar sig i tanken på att barns lek pågår hela tiden, och att deras möjlighet att själva röra sig och leka fritt i närområdet är det som främst avgör vilka lekmöjligheter de har. Anlagda lekplatser ses på så vis som ett komplement till de närmiljöer som redan finns tillgängliga för barns lek.

Det finns fler faktorer som bedömts vara relevanta för Sundsvalls kommun och därför också inkluderas i den sammantagna värderingen.

• Om det finns övriga lekplatser att tillgå (exempelvis inom en privat fastighet). Inte för att dessa fullt ut ersätter kommunens ansvar, men i områden där antalet övriga lekplatser är hög, förändrar det förutsättningarna mycket gentemot ett liknande område där inga lekplatser finns överhuvudtaget.
  
• Den anlagda lekmiljöns funktion som samlingsplats. Denna funktion har en lekplats givetvis oavsett hur den fysiska miljön ser ut, och den är viktig då den ger både barn och föräldrar möjlighet att naturligt mötas och träffa andra barnfamiljer.
  
• En hög tillströmmning av barn som bor någon annanstans än i närområdet. Det gäller främst i centrum, eller om det finns större målpunkter som attraherar barnfamiljer från andra platser till området. Behovet på dessa platser inkluderar även en stor del andra barn utöver boende i närområdet. De har generellt sett också en högre grad av slitage och därmed en kortare beräknad livscykel.

Målet att erbjuda varierade och attraktiva lekmiljöer innefattar att ha ett bestånd med likvärdiga lekplatser av olika storlek och med olika typer av innehåll. För att säkerställa detta samt kunna göra rimliga kostnadsberäkningar för drift och investering, klassificeras lekmiljöerna enligt generella riktlinjer kring storlek, målgrupp och innehåll.

• Lekelement – enstaka, mindre tillägg i stads- eller parkmiljö som ger extra lekvärden åt en plats som i övrigt inte utformats specifikt för lek. Exempel är studsmatta i Asplunden och Ljudlek i Hedbergska parken.
  
• Naturlekmiljö – Tillgänglig naturmark i tätbebyggt område där den befintliga lekbarheten förstärks eller uppmärksammas med exempelvis iordninggjorda stigar, spänger, plantering av lekbuskage eller anläggning av kulle för pulkaåkning. Naturlekmijlön innehåller inga standardredskap, utan utgår från den specifika platsen och dess naturliga förutsättningar. Placerade i bebyggelseintegrerad naturmark.
• Områdeslek (Liten/Bostadsnära, Mellan/Kvarterslek, Stor/Stadsdelslek) – de absolut vanligaste lekmiljöer vi har. Områdesleken är den som finns i närområdet – den du kan promenera till med barnvagnen på föräldraledigheten, stanna vid på väg hem från skolan eller gå till en lördagförmiddag vid fint väder. Utformning och storlek varierar beroende på platsens förutsättningar men de innehåller generellt sett olika typer av lekstrukturer och vegetation, och är så långt det är möjligt intergrerade i den naturliga miljön. Placerade i kvartersparker, stadsdelsparker eller bostadsnära grönska.
  
• Utflykts/centrumlek– En större lekmiljö som kan fungera som utflyktsmål för alla åldrar från hela kommunen. De ska erbjuda någonting utöver det vanliga i form av lekmöjligheter och vara placerade med omsorg, gärna i anslutning till någon annan stor målpunkt. I utflyktslekparker bör ytterligare en nivå av faciliteter finnas tillgängliga, så som soptunnor, belysning, närhet till kollektivtrafikanslutning och parkeringsmöjligheter. Placerade i större naturområden eller i närhet av stora målpunkter.

I planering, anläggning och drift av lekmiljöer finns ett antal regelverk som behöver beaktas. Den kanske mest centrala är FN:s barnkonvention som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och är svensk lag från och med januari 20204. Den utgår från fyra grundläggande principer som är viktiga att ta i beaktning i alla frågor som rör barn.

1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. / (Artikel 2)
   
2. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. (Artikel 3)
3. Alla barn har rätt till liv och utveckling. (Artikel 6)
   
4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. (Artikel 12)
   

Lekplatsplanering berörs även av artikel 31 som beskriver att alla barn, 0–18 år, har rätt till lek, vila och fritid. Leken är en livsviktig del i barns utveckling och hjälper barnen att utvecklas både fysiskt, psykiskt, känslomässigt och socialt.

I övrigt handlar det främst om Plan och bygglagen, PBL, som säger att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas, samt Boverkets byggregler, BBR, som föreskriver regler om skydd mot olyckor vid fasta lekredskap.

Boverket har också föreskrifter om tillgänglighet på allmänna platser vid nyanläggning samt enkelt avhjälpta hinder som innehåller krav på att förbättra tillgängligheten på befintliga lekplatser. BBR hänvisar till ett allmänt råd till Europastandarderna för lekredskap och stötdämpande underlag.

Dessa är sedan 1999 en svensk standard som kopplar till europeiska standarder med vissa särskilda nationella bestämmelser. Standarden är frivillig att följa, men en näringsidkare som inte använder standarden måste själv kunna visa att produkten är säker. Det innebär att om man följer standarderna vet man att man uppfyller kraven i BBR men det kan även finnas andra sätt att uppfylla kraven på.

Säkerheten är en viktig del för en plats som är byggd för barn att leka på. Det ska vara säkert att leka samtidigt som barn behöver ständiga utmaningar för att utvecklas. Myndigheten för säkerhet och beredskap skriver: ” I leken utvecklas en stor del av hjärnans olika delar och vår förmåga att se möjligheter, göra val, värdera och se helheten. Leken är därför helt avgörande för utvecklingen av barns förmåga att förstå, förutse och hantera risker och därmed utveckla en egen kompetens att förhindra skador”.

Forskning kring barns utveckling står enade i att ett visst mått av risktagande i lek är en naturlig del av barns sätt att leka och upptäcka, och också en viktig del i deras utveckling. Att acceptera riskfylld lek innebär alltså inte att strunta i barns säkerhet, utan att öppna upp för ett mer nyanserat synsätt kring risker och de förtjänster som de också kan ge upphov till.

Det finns bra och dåliga risker – där bra risker är de som engagerar och utmanar barnen och på så vis bidrar till deras lärande och utveckling, medan dåliga risker är svåra eller omöjliga för barnen själva att bedöma och därmed inte är dem till någon nytta. Den senare typen benämns ofta i svenska sammanhang som dolda risker. Det kan vara exempelvis att en lekställning är rutten och plötsligt ger vika. Dessa risker ska undvikas till varje pris och kan på ett bra sätt kontrolleras enligt standard för lekredskap, både att produkten har en hållbar konstruktion redan när den köps in, och sedan vid regelbunden besiktning. Till de ’bra’ riskerna behövs andra mer nyanserade verktyg för riskbedömning. Idag arbetas det på många håll med så kallade kvalificerad riskbedömning, som innebär just detta.

För att en hållbar verksamhet ska kunna bedrivas måste hänsyn tas även till ett antal andra aspekter. En viktig del är tillgänglig mark. Parkavdelningen för avsikt att i första hand anlägga och sköta lekplatser på egen mark, det vill säga allmän platsmark planlagd som park- eller naturmark. I de fall där det finns behov av lekmiljö men ingen tillgänglig park- eller naturmark, behöver alternativa lösningar hittas. Exempel på det kan vara avtal för anläggning och drift på övrig kommunal mark, eller att driften överlåts till en lokal förening genom så kallad byskötselpeng.

Att kunna upprätthålla en översiktlig planering av utvecklingsåtgärder är också en nyckerfaktor för att kunna rationalisera verksamheten, exempelvis möjliggör det för att säkerställa att rätt åtgärder görs på rätt plats vid rätt tillfälle, att fördelningen blir jämlik runt om i kommunen samt att det blir enklare att planera för samåtgärder och återbruk av utrustning och annat material.

Lekplatsbeståndet behöver också anpassas efter de tillgängliga resurser som finns avsatta för drift, förvaltning och reinvestering. Att hålla beståndet i likvärdig skala är således en nödvändighet för att en hållbar förvaltning av lekplatserna ska kunna bedrivas över tid. Vid framtida utveckling av denna plan eller riktningsändring av arbetet måste även driftbudget och investeringsmedel ses över så att de ligger i fas med utvecklingen.